Teamwork makes the dream...

...work!

Nyss hemkommen från familjeläger i strålande solsken hela helgen kan man inte vara annat än helnöjd.

Den här veckan har varit en rejäl högtrycksvecka för vårt barn- och familjearbete. Vi har haft två hellyckade barnmötessatsningar på Hammarby här i Västerås och vi har haft familjeläger med massor av goa barn och föräldrar.

Denna helg har vi också haft möte i vårt kapell i Skultuna och givetvis gudstjänst på Oxbacken.

I fredags kväll var det Nonstop summerparty på kyrkans parkering.

På Hammarby var det över 100 barn vid varje tillfälle, vårt familjeläger var fullbokat och flera fick tyvärr stanna hemma, i Skultuna var det vår högstanotering vad gäller besöksantalet detta år, vi samlade ett gäng ungdomar i fredags kväll och enligt uppgift gott om folk på förmiddagsmötet i kyrkan i stan. Den gångna veckan startade en ny tillväxtgrupp, ytterligare en föddes av ett initiativ från en av våra ledare och ytterligare någon är på gång. Det är en glädje att få vara med och se själva livet pulsera fram.

Under hela denna intensiva vecka och helg har jag talat 4,5 minuter ungefär på familjelägret. All planering, allt genomförande har skötts av goda medarbetare. Vilken förmån att få vara med och hjälpa fram nya och erfarana förmågor.

"Vägen till framgång är goda medarbetare". Det påståendet är sannerligen sant!

Två gratulationer!

Det är både pingst och mors dag som kommer upp denna helg. Mot bakgrund av dessa är det läge att uttrycka två hyllningar:

Grattis till min mamma! Min mamma heter Inez och hon är mor till fem barn, bland vilka jag är nummer fem. Jag har fyra storasystrar som säkert tyckt att jag varit bortskämd under uppväxten...  Hela mitt liv har jag varit och känt mig älskad av min mor, vilken oerhörd rikedom. Jag minns än den glädje jag fick som gensvar när jag kom hem efter ett läger och berättade att nu har jag bestämt mig för att följa Jesus. Genom dessa år har jag alltid fått känna ett stort stöd av min mamma och jag är så glad att få säga ett stort grattis! Blommor är på väg...

Grattis till kyrkan på födelsedagen! När pingstdagen kom var den första lärjungagruppen samlade och genom Andens kommande föddes den första församlingen och första dagen tog man in 3 000 människor som lät döpa sig. Den nytestamentliga församlingen var ett faktum, etablerad av Jesus, uppfylld av Anden och given som ett naturligt utflöde av Faderns rike på jorden. Jag älskar kyrkan. Församlingen är Hans kropp på jorden och jag är mer än nånsin överlåten till att se den lokala församlingen leva och blomstra. För mig är Pingst Västerås den lokala gemenskap som jag överlåtit mig till, det är en mycket fin församling. Grattis kyrkan på födelsedagen!

FC Barcelonas tränare

Storklubben "Barca" vann Champions League igår mot Man United. Barcelona har en tränare som har förändrat mycket i laget. Han är 38 år och fick för två år sedan ett tufft mandat att leda Barcelona mot nya segrar efter några års tillbakagångar. Helt plötsligt var det en annan ton, nu var det disciplin och samtidigt elegans som gällde. Spelarnas kost las om, spelarna förväntades passa tider och stjärn-status var inte längre nog. Ville man hellre festa än spela fotboll, kunde man lika gärna se sig om efter en annan klubb. 

Det är tänkvärt att se att för att lyckas med topprestationer måste man fokusera, prioritera, satsa och dra konsekvenser av sitt ledarskap. Grattis Jusep Gardiola!

Jag tror nog att vi pastorer som ska spela fotboll på Nyhem också behöver bra coachning om vi ska vinna, detsamma gäller alla våra församlingar också...

Du kan läsa mera här:

http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_2964889.svd

http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_2964879.svd

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=171137

Auktoritativa tankar om Bibeln

Sitter och funderar över nivån av bibelkärlek och bibelförståelse hos den "vanlige" församlingsmedlemmen. Min förhoppning är att församlingsmiljön ständigt ska utgå från och återkomma till sanningarna i Bibeln, Guds Ord.

Grovt indelat kan man se tre huvudinriktningar vad gäller bibelsyn:

-Skrift och tradition värderas lika. Detta är synsättet som är förhärskande inom romersk-katolsk och ortodox kyrkotradition.

-Liberal bibelsyn. Ibland kallas de för radikaler, subjektivister eller något annat fint som kan säga till exempel att "Bibeln innehåller Guds Ord men är inte Guds Ord" eller "Vi har en poetisk bibelsyn".

-Guds sanning finns i Bibeln. Bibeln är Guds Ord, den är "kanon", ett rättesnöre. Detta är en klassisk reformatorisk bibelhållning som jag personligen ansluter mig till.

Denna min hållning innebär att jag också ansluter mig till en bekännelse av Bibeln som auktoritativ i lära och kristet liv. Ordet auktoritet är inte nödvändigtvis någon negativ beskrivning, det talar istället om möjligheten att få hjälp, vägledning och verklig frihet. Jag rekommenderar alla att läsa Bibeln som helhet för att få del av dess sanningar!

Ställ en fråga!

Söndag den 14 juni är det dags för en sak jag brukar göra en gång per termin. Det handlar om att hålla själva predikan utifrån insända frågor. Det brukar vara spännande och jag tar gärna emot frågor inför den söndagen, det har redan kommit in men det får gärna bli många fler frågor! Det kan handla om i princip vad som helst!

Välkommen med din fråga via mail eller som kommentar här på bloggen.

Här saxar jag ett eget citat ur vårt lärjungafokus för juni månad som du kan läsa om här>.

"Jag ser i Nya Testamentet att Jesus ofta ställde frågor till sina lärjungar och hur han också besvarade frågor som han fick. Frågor som kommer ur ett ärligt motiv av att vilja lära känna Guds vägar bättre öppnar perspektiv och ger sund och stabil förankring i sanningen. "

Några politiska åsikter så här i EU-valstider

Jag är medlem i ett politiskt parti men har inga politiska uppdrag. Så är det och så har jag tänkt att det ska förbli. Tycker i och för sig att även pastorer kan få engagera sig politiskt men för min del vill jag gärna vara pastor och inget annat, tror att det är lite svårt att kombinera två offentliga roller. Däremot har jag en mängd åsikter.... Här kommer några:

*Jag är faktiskt icke-monarkist. För min del får det gärna bli republik i Sverige. Jag tycker det är modernare och mer naturligt med en president än att man föds till en regentposition som kung eller drottning. Härvidlag är jag mycket medveten om att mina åsikter knappast är "main-stream" i Sverige, Victoria är väldigt populär... 

*Jag röstade nej till EU men anser numera att det är riktigt och bra att vi tillhör EU. 

*Jag röstade blankt i folkomröstningen om euron eftersom jag ansåg och anser att det är såna beslut folkvalda är till för att fatta. För mig var valutafrågan inget att folkomrösta om.

*Jag tänker rösta i EU-valet som kommer upp nu, begränsat insatt är jag men röstar mest efter partibeteckning, har begränsad insikt i enskilda kandidaters linje.

*Grundmässigt sett anser jag att judisk-kristen etik rätt beskriver människans okränkbara värde, jag anser att familjen är en central beståndsdel i samhällsbygget och jag tror på fri företagsamhet i en marknadsekonomi med socialt ansvarstagande. En värdekonservativ framtidsoptimist som tror på betoning av friheter och skyldigheter.

*Jag gillar och stödjer demokrati men tolkar inte demokrati som allas rätt att bestämma allting, utan ser mer att det finns ordningar även i demokratin som måste upprätthållas så att vi får politiker som åtminstone ges chansen att utveckla vissa statsmannakvaliteer och tänka vidare än politiska poänger. Kvartalsfundamentalister är illa i finansvärlden och totalkatastrof i samhällsbygget.

Strategisk planering

Måndagar är lediga dan för många pastorer. Så inte för mig och oss i vårt team. Måndagar handlar om teamsamling, planering och framtid.

Idag har vi jobbat med frågor som handlar om hur vi fångar upp nya människor, hur vi ser ett växande antal barn, ungdomar och unga vuxna på våra gudstjänster. Vi har mycket på gång och det är enormt roligt att få jobba med framtidsfrågor.

Strategisk planering hjälper oss att skapa och upprätthålla moment. Det handlar om att ligga före för att skapa utrymme för tillväxt. I Guds rike kan vi aldrig skapa annat än förutsättningar för tillväxt, livet står Gud för!

Kyrka och frustrationer:-)

Det finns numera två tillfällen då man får byta om efter gudstjänsterna som pastor. Det ena handlar om att byta om när man varit dopförrättare, det har jag varit med om många gånger. Det andra som jag erfarit för första gången idag handlar om att bli måltavla för andras frustrationer...

Skämt åsido, mot en billig penning var det idag möjligt för den som ville att "pricka en pastor" på vår kyrkas sommarfest. Jag och mina två kollegor var måltavlor för vattenballonger. Det var faktiskt riktigt kul att bli prickad... Nån konstaterade att det var ett mycket bra sätt att stärka församlingskassan och samtidigt ge tillfälle för folk att ventilera sina eventuella frustrationer...

Behöver jag tillägga att vår käre barnpastor stod för idén?

Idag är jag glad, riktigt glad över vår kyrka. Vi har inte haft så här mycket folk, nya och bekanta, på någon sommarfest under de år jag varit i Västerås. Många goda tjänare i servicegruppen fixade fika och barnledare aktiviteter. God stämning, barnen i funktion, människor trivs och vi är glada för att få vara med. Vår gemenskap växer, det finns dock plats för många fler!

Vi fick ett riktigt fint väder under vår eftermiddag på Lövudden. Det var många som passade på att hoppa i vår hoppborg, trampa runt i trampbåtarna eller gå vår tipspromenad. 

Nya intryck i Ramnäs

Idag har jag varit i Ramnäs på konferensanläggningen som finns där. Det är ett tag sen socialdemokratiska partiet ägde anläggningen och Gunnar Sträng höll hov.

Jag var inbjuden som talare på Kristna synskadades förenings årsmöte. Vilken god atmosfär och värme som mötte mig när jag kom till denna grupp! Människor i alla åldrar med synskador som gemensam nämnare. Blinda människor och seende ledsagare samlade inför Bibeln där undervisningen handlade om att vara frälst och kallad med en helig kallelse. Efter studiet hade vi en bönevandring som jag ledde tillsammans med Kerstin Olsson, föreståndare för föreningen som också kallas Syskonbandet.

Möten berikar oss människor, jag känner mig berikad efter att ha fått läsa Guds Ord tillsammans med dessa vänner.

Vad jag också kände när jag var i Ramnäs är att jag och vi som församling har en kallelse och ett uppdrag som rör hela Västmanland. Detta inte sagt i högmod, mer som en växande inre förvissning om att expansion är vad som ligger framför!

Dödshjälp?

I dagens Metro (090520) finns en intervju med professorn i praktisk filosofi, Torbjörn Tännsjö. Professorn är aktuell med en ny bok "Döden är förhandlingsbar". Tännsjö har tidigare lämnat ifrån sig alster som t.ex. "Du skall understundom dräpa" och går mycket långt i sin nyttoetik. Hans nya bok ska enligt intervjun användas för etikutbildningar inom sjukvården.

Jag skulle vilja säga: Tänk inte allt för nyttigt!

En brittisk undersökning visar att så många som åtta av tio tillfrågade är positiva till aktiv dödshjälp. En häpnadsväckande hög siffra hämtad från dagens Storbritannien.

Jag är emot aktiv dödshjälp, aktiv eutanasi, även om den skulle kallas och vara frivillig. Jag är emot det även om det för den enskilde skulle avsluta ett långt lidande. Varför? Jo, jag tror att det är livsfarligt om man börjar sända signaler som betonar någontings värde utifrån hälsa eller ännu värre, dess nytta för omvärlden. Jag tror verkligen att dödshjälp leder till ett urholkande av människovärdet genom att ekonomiska parametrar riskerar anslutas till ett underlag för beslut. Givetvis är detta inget som dödshjälpsförespråkare basunerar ut. Men om en vårdtagare mycket väl vet om sin miljonpost och däröver i vårdbudgeten skapas en press även utan ord. Det finns något som kallas nyttoetik och som betonar just detta, värde förtjänas genom nytta. Den som kämpar med tunga bördor genom livet ska inte behöva känna att man är en belastning som kostar pengar och därmed inte gör någon nytta. Den tanken ska inte ens behöva finnas där.

Nyttan kan faktiskt vara farlig och egennyttan blir livsfarlig när
pengar blir ett incitament i frågorna om liv och död.

Nyttoetik betonar, direkt eller indirekt, att bara det som bidrar till omgivningens och den enskildes bästa rättfärdigar dess existens. Konsekvenser motiverar handlandet. Alltså kan man med gott samvete och berått mod amputera och t.o.m. döda det som bara är en belastning och kostnad. Nej, jag tror att människan ska värderas utifrån sitt varande, inte sitt görande. Varandet är själva livet och görandet livets innehåll. Jag tror dock inte att en människas värde stiger eller sjunker beroende på graden av aktivitet hon uppvisar.

Vid sidan av en dödssjuk människas bädd är det inte svårt att förstå att döden kan komma som en välkommen befriare. Det är inte min sak att nedvärdera människors lidande. Jag är bara så rädd för ett lidande i kvadrat för hela samhället om vi ska se nyttan före plikten. Plikten att värna varje människas liv. Jag tror att det är farligt att sammankoppla lidande med möjligheter till dödshjälp. Om man lyfter in dödshjälp i redan kämpande människors situation tror jag att det riskerar bli ett alternativ som bara tynger. Även om dödshjälpen är frivillig måste någon form av bakgrundsanalys göras som beskriver den enskildes möjlighet att fatta så avgörande beslut. Jag tror inte att man ska tynga läkares samvete med att låta dem stå i något annat än livets tjänst. Jag är pliktetiker, jag tror att det är riktigt med en fast hållning i frågor som dessa. Annars blir vägen väglös och precis som krishantering fungerar bäst utifrån i förväg fastlagda handlingsplaner är det viktigt med en etik som fungerar när moralen riskerar att upplösas. Låt oss ta livet som utgångspunkt, inte döden. Låt oss inte pressa redan tyngda genom ett outtalat tryck. Låt oss stå fast vid okränkbarheten.

Jag tror att frågorna om dödshjälp belyser också andra stora frågor. Om det är så att människan ska fatta beslut om när livet ska avslutas bryts något av en livets ordning. Ingen människa blir till genom eget beslut, vi föds till livet i alla fall. Det ligger utanför den enskildes egen möjlighet att påverka. Samma tankar bör råda inför livets slut. Låt oss istället söka fylla våra dagar och liv med ett innehåll som gör livet värt att leva om än under buret lidande. Antalet dagar på jorden är inte vår sak att avgöra.

Människan är inte ett medel. Hon är ett mål i sig. Utifrån detta mål kan vi göra verklig nytta för varandra genom att inte värdera produktivitet utan istället stå fast vid fundamenta.

Tack för oss!

Idag går fjärde och sista tv-gudstjänsten från Pingst Västerås i repris på SVT. Det är med glädje och tacksamhet som vi summerar den gångna månaden. Responsen har varit stor och mycket god! Här kommer lite axplock från gensvaret:

• Kanon, världsklass! Bra att ni vågar lyfta fram andedopserfarenheten.
• Tack för en fantastiskt bra TV-Gudstjänst ! Vilken glädje i sången ! Tack för predikan !
• Jag är så tacksam och glad för den fina Gudstjänst på svt 2 i dag. Tack alla medverkande. Flera av mina bekanta har sett och blivit berörda.
• Tack för en positiv och glad Gudstjänst igår på TV.
• Vi sitter här och är alldeles berörda av den starka gudstjänsten frånVästerås Pingst. Vilket liv! Vilken glädje och vilket budskap! Såfantastiskt att se och höra.
• Vill bara säga ett stort tack för dagens gudstjänst.! Fantastisk bra avvägd när det gäller val av sånger, blandning av unga och äldre!
• Blev bara så glad och stolt över mina syskon i Västerås!
• TACK för en fantastisk fin TV Gudstjänst igår. Vad positiv. Vad mycket Jesus!
• Vad härligt det är med era TV gudstjänster.Man blir verkligen glad och tacksam.
  Ni gör det väldigt bra alla medverkande. Ett värdigt presenterande av evangelium.Härlig församling ni har.
• Wow wow wow.
  Tack Jesus för att ni har haft 4 superbra söndagsgtj på tv. Lovsången har bara varit superbra och Gudsnärvaro till tusen.
• Vill tacka för ett fantastiskt program som gick igår kl. 10! Det var en gudstjänst för Västerås. Vilket härligt liv de verkar ha som medverkade i programmet. Glada både barn och vuxna. Och den där härliga pensionären som levt med Gud i massor av år. Det var det bästa programmet som sänts i SVT på väldigt länge.

Tack alla som bidragit till våra SVT-gudstjänster!

Ivan, Patrik, Miriam, Helene och Sandra på SVT!

Denna helg går den sista av fyra gudstjänster i SVT från vår kyrka, Pingst Västerås. Det har varit en stor och positiv respons denna månad. I den sista gudstjänsten är temat bön och det lyfts fram genom gudstjänsten. Du möter mycket folk i alla våra gudstjänster och det är en omöjlighet att lyfta fram alla. Här kommer några som du möter i morgon:



Ivan Armas. Ivan är en av våra förebedjare, Ivan som ursprungligen kommer från Peru är verkligen en viktig person i vår församling som tolk, lovsångsledare och förebedjare. Hans varma hjärta märks!



Patrik Nyback. Patrik är en av våra stabila solister och ordförande i vårt mediaråd. Patrik är en riktigt schysst kille och han är en av de där som man alltid känner sig uppmuntrad av när man mött.



Miriam Ruth. Miriam jobbar med oss i den i Västerås jättekända förskoleverksamheten "Pinglan". Miriam är en naturbegåvning med stort hjärta för människor, en verklig dörröppnare för oss med kontakter till familjer i stan. Där Miriam är, där finns det energi!



Helene Burns. Helene är vår församlings koordinator och hon står mig mycket nära i det dagliga arbetet på expeditionen. Hon är också förebedjare och lovsångsledare. Helenes väg genom livet visar på möjligheten i att leva ett liv överlåtet till Gud som bär bestående frukt. Bland det värsta jag vet är att jobba när Helene har semester, helt plötsligt märker jag allt jag måste fixa själv i såna lägen...



Sandra Lagestrå. Sandra är en av våra verkliga centralpersoner när det gäller ungdomar, adventskonserter och lovsång. Jag har aldrig ångrat att vi släppte fram Sandra som lovsångsledare, jag hoppas istället att många ska följa i hennes fotspår. En ung generation med hjärtat på rätt ställe, det är Sandra ett bra exempel på!

"Om du vill gå fort, gå själv. Om du vill gå långt, gå tillsammans med andra". Jag laddar för morgondagens förkunnelse på temat "Tillsammans i samarbete". Välkommen att se gudstjänsten på storbild i vår kyrka kl. 10.00 och sen vara med på en festgudstjänst därefter. Gudstjänsten sänds på SVT 2 10.00, på måndag 15.50 också i SVT2 och på www.svt.se/gudstjanst .

Tillsammans i samarbete

"Teamwork makes the dream work" är ett av John C. Maxwells absolut mest kända citat. Det är så sant, så sant, så sant.

Onsdag och torsdag tillbringade jag med ett gäng pastorer, den årliga fotbollsmatchen medförde seger för oss föreståndare, vilken sötma! Tänk om man kunde säga det samma om kroppen efteråt, man börjar bli gammal...

Idag har det varit dop i vår kyrka och på söndag döper vi igen om allt går enligt plan. Att bli döpt är ett yttre bevis för en inre förvandling, där man gått från otro till bekännande tro på Jesus Kristus. Dop är också vägen in i Kristi kropp, gemenskapen, teamet. Temat som jag tänkte delge teamet på söndag är "tillsammans i samarbete". Det är spännande att se att helheten är mer än summan av dess delar, när helheten heter kyrka och är fylld av Hans liv.

Motpoler

Idag bär det av till ett förkunnardygn för pingstpastorer från Västmanland, Södermanland, Närke och Värmland. Det ska bli mig en stor glädje att få klå några av mina kollegor i fotboll...

Det brukar vara höjdpunkter att få träffa människor som har samma utmaningar och glädjeämnen att ta tag i. Det är riktigt bra att be tillsammans och själva gemenskapen lyfter.

Jag ska leda ett av våra seminarier och jag tänkte lyfta fram vårt behov av att ställa rätt saker mot varandra för att växa och komma vidare som ledare och församlingar. T.ex. tror jag inte att man ska ställa andlighet mot struktur och ordning. Paulus berättar att Anden ligger i strid mot köttet, alltså ogudaktigheten. Jag tror att man ska ställa rätt saker mot varandra för att möjliggöra en tydlig och märkbar förändring. Hängivenhet behöver inte ställas mot analys och prövning, hängivenheten ska ställas mot ljumhet och egoism, för att ta ytterligare exempel.

Man behöver inte ställa god gemenskap mot vinnarinstinkt, särskilt inte i fotboll hoppas jag...

Dopfest!

Gudstjänsten idag i Pingst Västerås innehöll en unik dopförrättning. Det var något utöver det vanliga av atmosfär och närvaro. Det var speciellt pga att det var två dopförrättare som leder olika grupper i vår församling, det var speciellt för de som döptes är unika och speciella människor. Men det var också en gudsnärvaro som präglade mötet. När människor efter en gudstjänst säger att man aldrig varit på ett sådant möte då förstår man att människor möter den levande Guden och tar emot det han ger. Vi har haft en period där vi har döpt människor och vi hoppas att det ska få fortsätta. Det finns mycket mer att upptäcka i det andliga livet.

Efter gudstjänsten var jag och familjen inbjudna på en dopfest. Där firades Freddy, Sandra och Gilmar. Sandra och Gilmar döptes för tre veckor sen och Freddy var en av dem som döptes idag. Kolla in tårtan, tyvärr är den redan uppäten...

Elisabeth, Ann-Sofie, Tommy och Stephan i rutan

Nu är det dags för gudstjänst tre av fyra från vår kyrka som sänds på SVT. Den sänds idag söndag 10.00 och imorgon måndag 15.50, allt på SVT2. De finns också tillgängliga via SVT Play som du hittar här>

I denna gudstjänst möter du bland andra:

Elisabeth Backman. Elisabeth är solist men också ordförande i vårt gudstjänstråd. Hon betyder oerhört mycket för hela vår församling och har ett stort hjärta för människor. Vi är stolta över att få ha Elisabeth i vår gemenskap.

Ann-Sofie Gidlund. Ann-Sofie är en av våra församlingsledare och lovsångsledare. Hela hennes person utstrålar mildhet och kärlek till Gud. Det är alltid en glädje att få jobba tillsammans med Ann-Sofie.

Tommy Log. Tommy är vår barnpastor som fått en särskild gåva att tala. Han är en naturbegåvning och jag tror att du kommer att gilla predikan som handlar om "Växande tro".

Stephan Johansson. Jag brukar säga att Stephan är vår alldeles egen skald, i gudstjänsten läser han en av sina egna dikter om Hjälparen, Guds Ande. Stephan är också en av våra församlingsledare och ansvarig för själavården i församlingen tillsammans med sin fru. Det är svårt att tänka sig en människa med en varmare personlighet än Stephan.

Dessa är exempel på människor som det finns många av i vår församling. Människor med varma hjärtan, tjänarinställning och ett positivt förhållningssätt. Det är en glädje att få känna dessa och tjäna tillsammans med hela församlingen!

Lördag morgon i Uppsala

Första dagen på Pingsts rådslag var en riktigt bra dag. Vi fick tydliga missionsutmaningar inom ett område där vi som församling har planer att engagera oss i muslimvärlden, vi fick ta emot perspektiv på hur unga ledare ser på framtiden och vi tog del av vad som sker på utbildningsfronten och mycket mer. I en positiv atmosfär och med mer besökande än vad jag sett på tidigare rådslag blir man glad. 17 nya församlingar välkomnades till Pingst, bl.a. Lifecenter i Västerås, vilket för min del är en stor glädje. Jag tycker det är bra att nätverk byggs.

Höjdpunkten på fredagen var Pelle Hörnmarks anförande som innebar en redovisning av hans intryck av att ha mött 800 församlingsledare och besökt 40 församlingar sedan sitt tillträde i oktober. Folktalaren Hörnmark förnekade sig inte utan gav mycket träffande beskrivningar om en rörelse med mycket muskler, mycket värme, lite för mycket 70-tal i stilen och många barnlediga föräldrar, allt till en bild från HoaHoa Dahlgrens föräldraledigkampanj på 70-talet. Anförandet innehöll vare sig en nidbild eller en försköning, mera en adekvat redovisning av nuläge, bl.a. från Naturlig församlingsutveckling. Jag noterade att vår församling, Pingst Västerås, är den enda församlingen som har genomfört så många som sex undersökningar av de pingstförsamlingar som använder verktyget. Vi fick en kraftfull utmaning att ha mod, att våga satsa framåt, att ägna oss åt tillväxtsfrågor, evangelisation och lärjungaträning. För min del och jag märker samma sak på mina jämnåriga kollegor, är vi beredda att satsa allt vad vi har och kan för människors frälsning skull. Vi vill vara med och vinna Sverige för Jesus genom den lokala församlingen.

Du kan läsa mer om rådslaget på:
http://www.pingst.se/ , http://www.pingstarla.blogspot.com/ och på dagen.se

Västerås - Uppsala - Västerås - Uppsala - Västerås

Idag och imorgon (8-9/5) håller Pingst sitt rådslag i Uppsala. Det är intressant att se det läge vi som rörelse befinner oss i just nu, det finns mycket som pekar på en möjlig turn-around situation. Samtidigt finns mycket av behov och svåra utmaningar. Många församlingar törs förnya arbetssätt och former, jag tror på förändring om det tjänar syftet att nya människor kommer till tro. Jag ser också att det finns ett växande intresse för ledarutveckling och förtydligande av vårt uppdrag. Förändring har inget egenvärde, det har däremot människor. Att förtydliga vårt uppdrag som kyrka innebär ett fokuserande på att göra alla folk till lärjungar, efterföljare till Kristus. Det blir säkert en del formalia som behöver klaras av på rådslaget men det kommer också att bli framtidsinriktning och visionära samtal. Pingsts föreståndare Pelle Hörnmark kommer att hålla ett anförande som också sänds ikväll fredag på www.pingst.se .

Efter seklers närvaro av kristna i Västerås är vi ännu i minoritet i varje fall om man mäter antalet som regelbundet går i kyrkan (vilket iofs inte säger mycket om personlig tro). Med en trygg förankring hos Gud kan vi alltid gå vidare, det är längesen jag var så förväntansfull och längtansfull inför det Gud har i beredskap. Det syns mig ofta som att vi vill ha klarhet i allt och förstå allt och samtidigt tror jag inte att Gud vill ha det riktigt så, han längtar istället efter vår tillit. Om vi i alla lägen visste allt om allt vore vi att jämställa med Gud och vårt beroende av honom minimalt. Det är förunderligt att närvaron av Gud är det allra viktigaste, inte våra föreställningar om vad som är tillväxt och tillbakagång.

Jag var i Uppsala också i onsdags som en av deltagarna i mötet mellan företrädare för pingströrelsen och trosrörelsen. Ulf Ekman skriver om detta på sin blogg www.ulfekman.nu och jag kan bara instämma i hans beskrivning av dagen. En fantastisk dag.

Jag tror att vi lokalt, regionalt, nationellt och internationellt behöver ingå i olika slags nätverk som alla tjänar samma syfte att stärka den lokala församlingen och att utbreda Guds rike i vår tid, det handlar om frälsning till människor. Därför åkte jag till Uppsala och därför åker jag till Uppsala och väl i Uppsala kommer jag att längta hem till Västerås och glädjen att få vara med på ännu en dopförrättning på söndag, den lokala församlingens största glädjehändelse!

Go Vetlanda!

Elit Vetlanda var i krokarna i tisdags och körde speedway mot Smederna, Eskilstuna. Bortaseger för speedwaylaget nr 1. Vetlanda låg under stora delar av tävlingen men vände mot slutet. Matchen är inte över förrän den är över.

Min mentor och mitt stora föredöme, Paul Zettersten, skrev en bok om församlingen på 80-talet som betytt mycket för mig, den heter just "Matchen är inte över". Där skriver han bland annat: "Se inte på gamla misslyckanden. Kanske förlorade du i första halvlek, men matchen är inte över, fortsätt spela i Jesu namn!"

Ledarskap och uthållighet

Jag blev föreståndare för en församling vid 22 års ålder. Det är nästan att jag knappt själv kan tro att det verkligen är sant. Vad visste jag egentligen om ledarskap och uthållighet vid 22 års ålder? Egentligen inte så mycket men genom nåd från Gud , vid 37 års ålder har jag nu hunnit vara pastor i 15 år. Det har varit 15 år av glädje, sorg, framgång och motgång. Under allt detta har kallelsen vuxit sig starkare och det är min absoluta inriktning att fortsätta min livsuppgift.

Det blir mer och mer tydligt för mig att ledarskap och uthållighet behöver komplettera varandra. Karaktär måste finnas och står aldrig i motsats till karisma och upplevelser. Det blir allt mer klart för mig att långa perspektiv hjälper oss att fatta riktiga och kloka moraliska beslut i nuet, det är som att uthållighet och växande karaktär stimulerar varandra. Det är när vi blir kortsiktiga som vi frestas till olika klipp vilka riskerar bryta ner mer än vad det bygger på sikt. Det handlar inte i första hand om nästa gudstjänst, det handlar om livet som gudstjänst och att sluta sin livsinsats väl. När Gud skapar världen ordnas tillvaron från kaos till kosmos, när Kristus hänger på korset ordnas den brustna relationen med Gud till en helhet av andligt liv etablerat av Herren själv. Gud ordnar liv och frälsning med eviga perspektiv. Uthålligheten från Kristi sida är vårt stora föredöme.

En ledare utan karaktär är en ledare som inte kommer att orka vara uthållig. Utan uthållighet, inget fungerande ledarskap på sikt. En församlings framtida potential står i väldigt tydlig relation till församlingens ledare, ledare i plural. Vi har ett stort behov av att resa upp nya ledare som är ansvarstagande och uthålliga. Det är våra värderingar som hjälper oss att nå våra mål. Det är en av Kristus uppbyggd karaktär som ger möjlighet för ledargåvorna att fungera till nytta för andra. Ledarskap i Guds rike handlar aldrig om ledarens självförverkligande, istället handlar det om ett Kristusförverkligande i oss, förlösta genom ledares tjänande.

Kristet ledarskap är inte att likna vid ett sprintlopp, det handlar mera om maraton. Mose kom ut i sin stora livsuppgift att befria Israels folk ut ur fångenskap till att fira gudstjänst vid 80 års ålder. Ibland möter vi idag värsta "bråttomsjukan" manifesterad där enskilda tror att man är fullfjädrad som ledare för stora uppdrag utan att ha visat sig trogen i det man fått sig anförtrott. Vi behöver ledare som ägnar sig åt livslångt lärande, troget tjänande, ödmjukar sig inför Gud och som troget tjänar den gemenskap Jesus etablerat och bär upp, den lokala församlingen. Det ligger en andlig välsignelse i att inte ta sig positioner, vi tar istället emot det vi får av Gud, bekräftat av hans tjänare och tjänar troget i den uppgift som blivit vår utifrån den position vi fått av Jesus att leva i honom. Uthållighet ger möjlighet att komma in i det Gud planerat för oss, inte i fel tid utan i rätt tid, hans tid. Ledarskap är inte ett projekt, det är ett liv i Hans efterföljelse som kallat oss att leda andra till tro. Uppgifter och uppdrag kan växla, kallelsen och gåvorna består.

Med respekt, ödmjukhet och samarbete kan vi tillsammans se Guds planer förverkligas! Ge inte upp, ge aldrig upp livets gudstjänst!

Birger Schlaugs katt, generositet och tillväxtmiljö!

I söndags kväll gick ännu ett Öppen Kyrka-arrangemang av stapeln i vår kyrka. Denna gång i form av ett samtal om konsumism. Bakgrunden var en debattartikel skriven av Birger Schlaug där han tydligt gick emot ständig tillväxthunger och därmed ökande förbrukning av jordens resurser.

Det var väldigt intressant att få möta Birger Schlaug, Rodney Alfvén och Elisabet Sandlund i detta samtal. För min del försökte jag lyfta fram bibliska värderingar om förvaltarskap, generositet, långsiktighet och förnöjsamhet. De båda herrarna Schlaug och Alfvén gjorde båda anspråk på utveckling mot ett bättre samhälle men de skilde sig åt vad gäller tillväxtens betydelse för positiv framtidsutveckling. En av mina käpphästar lyder: "Kollektboxen håller dig sund". På det området fick det gärna bli tillväxt tyckte Schlaug och vi var helt överens...

En av de saker jag har allra svårast att förstå handlar faktiskt om vårt hanterande av pengar. Jag tror inte att jag är direkt okunnig i ekonomiska frågor, jag har ju i alla fall en gymnasieekonomexamen i botten... Jag läste inriktning mot redovisning och kan en del om bokföring, resultat- och balansräkning. Jag förstår begrepp som soliditet, likviditet och räntabilitet... Ett av mina (udda?) intressen är att läsa årsredovisningar från olika företag, jag läser gärna Dagens Industri och Affärsvärlden. Vad är det då jag har så svårt att förstå angående pengar?

Jag lever i en församlingsmiljö där vi behöver människors överlåtelse vad gäller tid, förmåga men också pengar. Det är ingen hemlighet att vi samlar in pengar. Detta med frivillighet och givande har kännetecknat frikyrkan under all tid. I vår kyrka finns det många som är verkliga givare, generösa människor. Vad är då problemet? Jo, jag förstår att det också finns ganska många kristna där det sitter långt inne att dela med sig och ge till sin församling, att vara gästfri och tillämpa en generös livsstil.

För oss som troende gäller ett annat förhållningssätt till pengar. Den troende människan tillhör Gud genom frälsningen. Vi är Guds tillhörigheter och som sådana är vår uppgift att förvalta de medel vi har enligt ägarens instruktioner. Jag tror att generositet är ett "ägardirektiv" från högsta våningen. Det är inte så att jag vill plocka bort frivilligheten men jag vill ej heller plocka bort överlåtelsen. Jag kan endast spekulera i orsak och motiv till ovilja att vara en givare, helt klart är att jag inte fylls av översvallande glädje för egoister, det är så långt ifrån föredömet i Kristus som man kan komma. Och kanske det är just där nyckeln finns, att jag påminner mig om ägarens instruktioner till mig att vara generös, ha ett förlåtande sinnelag och söka förstå människor med en bibehållen förhoppning om uppvaknande från egoismens villfarelse.

Efter Öppen Kyrka-samlingen berättade Birger Schlaug en riktigt rolig historia. Den handlade om hur han som en av partiledarna fick möjlighet att hälsa Nelson Mandela välkommen till Sverige. Han stod sist i raden och de vanliga hälsningsfraserna gick åt en efter en varpå Birger hälsade Mandela välkommen med att säga: "Vi har en katt hemma som heter Nelson". Ingvar Carlsson och övriga såg tydligen inte helt bekväma ut, Mandelas svar var: "Jag hoppas den är svart". Efter en tid besökte Birger Schlaug Sydafrika och när Mandela hälsade på honom kom frågan: "Hur mår katten?" Riktigt kul. Min tolkning av detta är att Mandela är en så stor personlighet och ledare att han kan rädda situationer och ge en yta av generositet så att andra inte behöver sjunka genom jorden, det är verklig tillväxtmiljö!

Du kan läsa Stig Melins text om Öppen Kyrka i läsar-Dagen här>.

Tillsammans

Under maj månad kommer tre ord vara nyckelord i vårt fokustema: "Tillsammans". De orden är respekt, ödmjukhet och samarbete.

Att ha respekt för Gud och människor är en grundhållning som möjliggör växande relationer. Vi lever i en tid där det behövs överlåtelse till goda värden, respekt är definitivt ett av de viktigaste. Läs gärna 1 Petrusbrevet 3:15-17 där Petrus berättar om betydelsen av att hålla Kristus helig i sitt hjärta och att förklara sin tro för alla människor med respekt. Respekt är ett socialt kapital med vilket vi värderar andras göranden och tänkanden. Men det är bara ena sidan av respekt, kristen människosyn innefattar en grundrespekt för varje individ oavsett vad människan gjort eller gör. Den latinska formen för ordet "respekt" betyder att se en gång till. Det är kärlek i tillämpning när vi respekterar varandra. Addera lite hetta till dina värderingar, alltså lev ut Guds kärlek och du ska se att andra växer omkring dig.

Ödmjukhet. Ödmjuka människor tänker inte mindre om sig själva men förmodligen mindre på sig själva. När man möter människor som nått så långt att de kan göra saker för andra utan att få egen vinning av det, då tänker man att de nått ett mått av andlig mognad tillsammans med Jesus.

Samarbete. Enligt min uppfattning går folk alldeles för lite i kyrkan, såväl kyrkfolk som icke-kyrkfolk. Egoismen har brett ut sig så brett att man tror att tillgodoseende av egna behov ger allt vad man behöver när hemligheten av att överlåta sig till en gemenskap i själva verket är det som ger liv. Kristen tro är personlig, inte privat. Hemligheten med en församling är att helheten är större än summan av delarna.
Överlåt dig till gemenskapen, tillsammans växer vi!

Jacob, Magnus, Rolf och Daniel på SVT!

Söndag den 3 maj kl. 10.00 i SVT2 (repris måndag 4/5 15.50 SVT2 och tillgänglig på SVT Play) rullar andra gudstjänsten av fyra i SVT 2 från vår kyrka, Pingst Västerås. Denna söndag är temat "Vägen till livet". Vi tror att verkligt liv har mycket med Jesus att göra. Budskapet om honom, evangeliet, är en behållare av gudomlig kraft till liv.

Jacob Frankner är vår ungdomspastor och en av mina jättefina medarbetare. Han levererar en riktigt bra predikan i gudstjänsten och det känns att liv är något synonymt med Jacob. Han utstrålar liv och har en härlig personlighet. Jacob är killen som får ett jobb gjort och det är en glädje att se honom i funktion.

Magnus Dahlgren är vår krogpastor som kom flyttandes till Västerås från Linköping för omkring två år sen. Magnus är killen som vill se människor komma till tro. Han har en tydlig och praktisk hållning som på nåt sätt gör evangeliet så enkelt utan att förytliga det. Magnus betyder mycket för vår församling, han hjälper oss att sätta fokus på de som ännu inte tagit emot, det är ju faktiskt så att en kyrka existerar för de som ännu inte kommit med i kyrkan!

Rolf Johansson är en av våra böneledare i församlingen. Rolf är verkligen en böneledare. Hans liv utstrålar böneliv och Jesuspassion. Han och hans fru Inger betyder så enormt mycket för församlingen, deras hjärta verkar rymma hur många människor som helst.

Daniel Wahlberg är killen som kommit från Lysekil till Västerås. Han betyder massor för vårt ungdomsarbete och är en perfekt konferencier. Daniel lyser alltid upp omgivningen och är mycket enkel att tycka om!

Välkommen att dela livet med oss!

De samlades...

Befinner mig just nu tillsammans med mitt team och en del ungdomsledare på församlingsbyggarkonferensen United Open i Malmö. Det är intressant att få vara med och ta del av undervisningen och också ta del av en annan församlings kultur.

Dagen idag inleddes med mycket bra undervisning om överlåtelse utifrån Apostlagärningarna, "they devoted themselves". Det som faktiskt tog tag i mig starkast handlar om en sanning som jag egentligen redan kände till. Det är ofta så att man blir påmind om självklarheter som på något sätt känns helt fräscha och nya, som våren ungefär. Denna nyhet handlade om betydelsen av samling för att kunna vara den kyrka Gud tänkt, betydelsen av att överlåta sig till gemenskapen. En församling växer inte på distans. Det är viktigt med söndagar och det är viktigt att relatera till och genom kyrkan.

Det är alldeles för många kristna idag som är med i kyrkan alldeles för sällan. Tillsammans övervinner vi, du behövs och du behöver kyrkans gemenskap för att växa och bli allt det Gud har tänkt för dig själv men också för andra människor. Lev tron, dela livet!