Några dagar efter valet kan det vara skönt att läsa något som inte handlar om mandatfördelning, regeringsbildning eller misstankar om valfusk. Den här texten handlar i stället om brittisk panelhumor, psykisk uthållighet och ett råd från turistindustrin: ändra datum, ställ inte in.
Nåväl, det som följer är en text jag haft liggande ett tag. Det finns några sådana på hyllan. Den handlar om humorns betydelse när man inte mår bra, men också om hur humor kan synliggöra svårigheten i att skilja sanning från lögn.
Nåväl, det som följer är en text jag haft liggande ett tag. Det finns några sådana på hyllan. Den handlar om humorns betydelse när man inte mår bra, men också om hur hur humor kan synliggöra svårigheten i skilja sanning från lögn. Och kanske hjälpa till att orka lite till. Humor kan bära med sig ett uppvaknande av något som är svårt att se när man är mitt i det.
Would I Lie to You? är ett brittiskt komediprogram på BBC där två lag tävlar i att avgöra om bisarra personliga historier är sanna eller påhittade. Varje påstående blir till en retorisk duell där frågor, misstankar och snabba skämt avslöjar hur trovärdighet byggs och bryts i realtid. För den som uppskattar brittisk humor är Would I Lie to You? ett eldorado. I det länkade klippet kan man se hur samma person, Bob Mortimer, berättar två olika berättelser, var för sig sanslösa, där ägg är inblandade. Den ena berättelsen är sann och den andra osann, men i båda fallen gissar motståndarlaget fel. Det säger mycket om hur svårt det kan vara att skilja sanning från lögn.
När jag läste en kurs på Göteborgs universitet med namnet Den humoristiska människan, var en av lärdomarna att människan skiljs från djuren bland annat genom sin förmåga till porositet: att kunna öppna sig för någon annans berättelse och att kunna stå vid sidan av sig själv något lite. Att vara öppen och att ha självdistans, alltså det porösa, är mänskligt unikt. Och att det är något humorn kan hjälpa till med. Humor kan även vara hälsofrämjande, den sätter nämligen igång inälvorna om man ska tro Immanuel Kant! Enligt vår lärare på kursen kan man förhålla sig till humor antingen genom att ställa frågor till den eller definiera den.
För min del har humorn, som den i BBC-programmet, varit till en viss hjälp de här senaste åren. Jag har väl alltid uppskattat humor som ventil och inte minst nu. Både med frågor och ibland någon definition. När man lever med återkommande ångest och kämpar mot depression så gott man kan finns det ändå sådant som kan hjälpa en att orka lite till. Familj, vänner, nätverk finns där men ändå måste man till slut stå på egna ben och bära sin egen dag. Så hjälpe en Gud. Att varje dag läsa något ur Bibeln, att varje dag försöka be även om åtminstone mina böner får sägas vara mest repetitiva nu för tiden. Läsning, engagemang i nya nätverk. Träning och tennis, nej jag ser inte tennis som träning, det är mer att sortera in under kulturverksamhet, närmare bestämt avdelningen fysisk poesi. Och så kommer då humor in i olika former som man för stunden kanske orkar ta in, som en del i att bearbeta och processa sitt liv.
Det är kanske också därför humorn har en demokratisk betydelse. Den hjälper oss att upptäcka när vi själva blivit för säkra på en berättelse. Ibland säger man att skillnaden mellan en bra och en dålig skola handlar om om du får lära dig hur du ska tänka eller om du får lära dig vad du ska tänka. Den bra skolan ger redskap och hjälp att tänka själv men tänker inte åt dig. Det är en uppmaning vi alla mår väl av. Alternativet är att låta andra tänka åt en. Sätta narrativ, bestämma agenda. Så många tystnar i en sådan värld. När man försöker tysta och slutar lyssna utvecklas det otäcka. Humor kan hjälpa tankens friskhet som ett motmedel. Humor kan hjälpa oss att upptäcka när ett narrativ blivit så slutet att inga frågor längre tillåts.
Ett uttryck jag sett hos aktiva inom turistindustrin är: change dates, don’t cancel. Hur vanligt uttrycket är vet jag inte men kanske att det etablerades under pandemin. Flytta datum, boka inte av. Ett så bra levnadsråd! Saker händer i livet som förändrar och ibland förstör. Det är så lätt att ge upp, att avfärda både sig själv och andra. Alternativet är att flytta fram datum i stället. Nej, idag kanske inte det går att genomföra som vi längtar efter och brinner för men drömmar behöver ändå inte ställas in. Jag vill ifrågasätta om drömmar har ett bäst före datum. I den grekiska filosofiska världen är komedin ena sidan av myntet och tragedin den andra. Det är som att vi behöver kunna skratta mitt i bedrövelsen och kanske därigenom hålla ut.
Så, hur kan människan hålla sig öppen, sanningssökande och hoppfull när livet gör det svårt att skilja mellan det sanna och det falska? Alternativet till att låta lögner och nederlag få sista ordet är inte alltid ett storslaget genombrott. Ibland är det att hålla fast vid berättelsen, drömmen, kallelsen, sanningen och människan.
Bibeln ger uttryck för den goda kampviljan:
“Gläd dig inte över mig,
du min fiende.
Har jag fallit
ska jag resa mig igen,
sitter jag i mörkret
är HERREN mitt ljus.”
Mika 7:8
Alternativet som återstår är att kämpa. I det lilla, i varje dags utmaning, i varje dags möjlighet. Och det är nog ett gott råd till eftervalströtta och kämpande människor: Change dates, don’t cancel.
Och medan vi väntar och kämpar, får vi försöka att zooma ut lite ibland. Kanske med hjälp av lite engelsk humor.
/Daniel