En del av mina läsare här vet att jag ägnat en del tid åt AI och andlighet de senaste åren. Dels har jag alltid haft ett teknikintresse och dels har jag alltid tyckt att det är för lite framåtlutande innovationstänkande inom kyrkorna. Frikyrkorörelsen som en gång i tiden låg i framkant med media och mycket annat har en svår slagsida mot nostalgimusik och jubileer just nu.
Kyrkans historia visar tyvärr för många exempel på trångsynthet och ovilja att våga se någonting nytt. I fredags kväll var vi till Västmanlands teater och såg föreställningen Galileis liv, en klassisk teater av Bertolt Brecht, nu regisserad av Niklas Hjulström. Galileo Galilei (1564-1642) accepterade inte läran om att jorden var i centrum av universum. Vetenskapsmannen från Italien tvingades att avsäga sig sin forskning av den romersk-katolska kyrkan.
Tillbaka till dagens AI-utveckling. I valrörelsen var maktberusningen närmast total och i princip ingen uppmärksamhet gavs åt den utveckling som innebär ett paradigmskifte inom så många samhällsområden. Kyrkorna borde vara tidiga, både som facilitator och granskare i detta för AI påverkar människans vardag och inte minst framtid. Att hjälpa människor att reflektera över sitt användande men också vara en såväl positiv som kritisk röst. För det är förstås inte svart-vitt. Som exempel, AI kan både utveckla medicinteknik till nytta för människan och samtidigt finns risker för avhumanisering inom vården.
I en video på YouTube, med ett år på nacken, kan man ta del av en föreläsning om AI i en större frikyrka i Stockholm. Det är ju bra att någon gör något, men där får vi veta av de två talarna att man kan prompta fram bilder, texter och även musik som kan likna modern lovsång. Och så någon kyrkohistorisk reflektion. Antingen har inte föreläsarna mer att säga eller så tror man inte mycket om sina åhörares dagliga användande av skärmar och deras kunskap och insikter dragna därifrån. Mer studier och analys behövs för att kunna förstå mer.
Mitt försök till bidrag är att studera AI och förändringar inom religion och andlighet hos individ, grupp och även på strukturell nivå. Alltså, vad händer med oss men också med våra sammanhang och hur kommer AI att möjliggöra såväl evangeliets spridning som helt nya digitala andliga företeelser och rörelser?
På söndag kväll 11/10, hålls ett seminarium i denna riktning i Årjäng, ytterligare några liknande seminarier är planerade längre fram, varav något ekumeniskt och i annan regi. Fler välkomnas, hör av er vid intresse.
Det behövs betydligt mer fokus på AI och dess påverkan på livet i stort men också vad detta innebär för kristen tro och andlighet. Framtiden formas och förändras i detta nu.
/Daniel
För mig är AI är en alldeles utmärkt hjälpreda när jag söker något på nätet. Eller när jag berättar för AI vad jag har i kylen och funderar över vad jag kan tillaga av det. Vips får jag ett recept på något som än så länge blivit lyckat. När det gäller AI inom vård och omsorg, förhåller jag mig skeptisk med tanke på avhumanisering. Det taktila mötet mellan vårdgivare och vårdtagare är grund för tillfrisknande och välbefinnande. Beröring, ögonkontakt, en mjuk hand, en varm röst, en god doft. Skapar endorfiner och känsla av att befinna sig i ett sammanhang.
Att lägga mjuka värden hos AI är inte rätt. Gud skapade oss till sin avbild. Han har gett oss gåvor i våra kreativa förmågor. Att lägga allt sådant hos AI, är att vända Honom ryggen.
Jag delar helt uppfattning med techjättarnas ägare - AI måste bromsas innan vi öppnat Pandoras Ask. Jag tror dessutom Jesus är analog, därför att min bön till honom fungerat sedan jag var liten flicka... Och då fanns inte AI. Bara mänsklig varm innerlig bön.
Så tänker jag, en analog person.
Torsdag 22 oktober -26, kl. 19.00 i Betlehemskyrkan, Gbg ~ HELA LIV I EN SPLITTRAD VÄRLD (Fri entré) Elizabeth Oldfield & Joel Halldorf i ett samtal om Al-revolution, politisk polarisering och klimatkris. (Obs! Samtalet hålls på engelska.)
Arrangeras tillsammans med Valv. ~ https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1529045175931618&id=betlehemskyrkan