Här följer en text om texter, något av en metatext helt enkelt.
Nu under några veckor har jag inte publicerat predikningar, trots att jag har varit inbjuden att predika i kyrkor i Smedjebacken och i Ljusdal, så det finns några texter liggande. Den här texten skrivs i buss på väg till Årjäng där det blir dags för ytterligare några predikningar, får se om jag publicerar morgondagens predikan eller inte. Den kommer att handla bland annat om frälsning och förlåtelse, om det är samma sak eller om det finns skillnader mellan de två storheterna?
I stället för att publicera texter har jag försökt att lära mig att skriva! Västmanlands författarsällskap har ordnat en skrivarkurs med huvudämnet “Gestaltning för litterärt djup”. Inspirerande har det varit och jag har fått pröva ett helt annat sätt att skriva än vad jag vanligtvis ägnar mig åt. Nu har det handlat mer om att skapa miljöer, beskriva utan att berätta, ja helt enkelt ge mer djup åt texter genom det man benämner gestaltning. Vidare har jag ägnat mig åt ett manuskript som börjar bli klart och ett annat som bara är i sin början. Men det ska sägas, mitt mående går upp och ned, och det gör att jag skriver mindre periodvis.
Idag kan man ändå skriva och publicera med snabbhet och lätthet. Genom digitala möjligheter kan många fler dela sina nedskrivna tankar för fler än bara den egna mappen. Det går att prompta fram texter med hjälp av AI, jag märker att pastorer och samfund gör det. För egen del använder jag AI till att ge förslag på förbättringar av texten, ber AI recensera och föreslå förbättringar som man kan ta till sig om man vill. Jag ser inget större värde i att publicera texter som egentligen är en frampromptad sammanfattning av andras texter och en digital kompott. Men AI kan vara en positiv redaktör och hjälp men jag tycker att man ska avstå från att prompta fram texter men det är ju upp till var och en. En sak märker man i varje fall och det är att gammelmedia tappar mer och mer av sitt inflytande, men har fortfarande stor räckvidd och därigenom fortsatt viss påverkan.
Kristna skribenter är ju i gott sällskap med Paulus och Johannes och i någon mån med Petrus. Men Jesus? Inget annat än skrift i sand från hans sida och det var när äktenskapsbryterskan skulle stenas. Men den som själv är ordet lär inte skriva det, det får vi andra försöka göra.
Vi fick Bibeln, den goda gudomliga boken, genom en månghundraårig process, med bidrag från 40-50 skrivande personer. Så skrivande är förstås något som bidragit mycket till tro och liv.
Nu finns det en trend där man ofta anser att det är bättre om det är tyst. Och visst, det gör ont att bli felaktigt omskriven. Jag blev förtalad så sent som i början av denna vecka av en tidning som senare ändrade sig men skadan var ju redan skedd. För min del har jag fått vänja mig vid lögner och falska påhopp, i en sådan situation hur ska man då göra med sitt eget skrivande?
Om du som läser detta skriver eller funderar på att skriva vill jag uppmuntra dig att göra det. Låt ingen tysta dig, var öppen för synpunkter och gör korrigeringar när det blir fel men låt ingen tysta dig. Texter kan fascinera och förarga. De kan bygga upp och riva ned. För orden som skrivs ner har betydelse. Ord skapar och ord förmedlar. Kristus är Ordet.
Nästa lördag, 14 november, har vi en samtalskväll i Årjäng jag ser fram emot och den kommer att handla om texter från ett av Värmlands och Sveriges mest älskade författarskap. Det blir en kväll om Göran Tunström tillsammans med hans brorson, den politiske chefredaktören Martin Tunström. Tunström ägnade mycket tid åt andlighet i sina texter och ändå ville han inte låta sig begränsas av en snäv kyrka och kristendom.
Skriv för att leva, skriv för att överleva. Långt eller kort, rätt eller fel enligt skrivregler, utvecklas och ta lärdom men skriv! Skriv för att dela, skriv för att delta, skriv för att själv processa. Våndan och frustrationen finns där men också friheten. Så mycket är video nu, och ljudboksläsandet tar över det vanliga läsandet, mycket fortsätter att förändras. Men skrivandet behövs som det mer resonerande, förankrande och också upprörande det kan vara. En del av din egen frihet ligger i din förmåga att själv kunna uttrycka dig.
Läs för att vägledas men läs inte för att passiviseras och framförallt inte för att tystas. Läs det som väcker något i dig.
Följ din hunger och din törst till orden som är, till orden som bär.
/Daniel
”En del av din egen frihet ligger i din förmåga att själv kunna uttrycka dig.”
Wow, vilken bra mening! Och tack för den uppmuntrande texten!