Thanksgiving

USA och tacksamhet - två provokationer? Eller en tid för tacksamhet och också reflektion över amerikansk tro och historia.

Idag är det Thanksgiving, en högtid som grundar sig i tacksamhet för skördar och gemenskap. Det kan vara en värdefull stund att blicka tillbaka på den rika andliga tradition som format Amerika, särskilt genom kristendomens inflytande. Vi firar väl inte Thanksgiving sådär självklart här i Sverige, dock har vi ju det vi kallar tacksägelsedagen. Men just ikväll tänkte jag berätta lite om kristendomens historia i USA för vänner som brukar komma hem till oss, förberedelsen för kvällen blev också till en text här. Abraham Lincoln gjorde denna dag till nationell helgdag 1863. Ikväll ska vi också äta pumpapaj som tillhör menyn på Thanksgiving! Här följer några korn ur amerikansk kristen historia.

Bild av Pixabay: https://www.pexels.com/sv-se/foto/efterratt-matfotografi-pumpa-paj-mat-styling-248469/

Puritanerna, en grupp kristna immigranter från Church of England som kom till New England i början av 1600-talet, drömde om att skapa en gudsstyrd gemenskap. De betonade personlig helgelse och ett liv i överensstämmelse med Guds vilja, vilket präglades av kalvinistiska läror. Men puritanismen som samhällsvision blev utmanad under The First Great Awakening på 1730- och 40-talen. En av dess främsta ledargestalter, Jonathan Edwards, predikade om personlig omvändelse och det inre hjärtats förändring med stor intensitet och pietistisk värme. Edwards ord om att “själen behöver ett nytt liv, en andlig förnyelse” påminde om att tro är levande och personlig, mer än bara yttre regler. George Whitefield, en annan central gestalt, kunde över hela kolonierna samla tusentals till väckelsemöten, där tron blev en starkare inre erfarenhet snarare än endast ett organisatoriskt ramverk.

Denna väckelse markerade också en brytning från puritanernas försök att kombinera teokrati som samhällsskick med personlig fromhet, och lade grunden för en mer dynamisk och individuell trostradition i Amerika.

Senare, under 1800-talet, växte The Second Great Awakening fram, starkt präglad av metodismens grundare John Wesley och hans efterföljare Francis Asbury i USA. (Ja, det är denne Asbury som gett namn åt ett universitet som haft perioder av studentväckelse på senare tid.) Tillbaka till Wesley och Asburys dagar så betonade denna rörelse evangelisation, personlig omvändelse och socialt engagemang på ett sätt som gjorde kristendomen tillgänglig för många fattiga och marginaliserade, samtidigt som den la en grund för kampen mot orättvisor som slaveriet.

Inbördeskriget (1861-1865) blev en avgörande punkt i amerikansk kristendom. Debatten om slaveriets moraliska rättfärdigande delade kyrkor och samhällen. Många abolitionister använde tron som grund för sin kamp mot slaveriet, medan vissa sydliga församlingar rättfärdigade systemen genom vissa bibeltexter. Efter kriget kunde afro-amerikanska baptistförsamlingar växa fram som viktiga gemenskaper för frihet och identitet.

Trots svåra prövningar har den amerikanska kristendomens historia präglats av förnyelse, kamp för rättvisa och en djup längtan efter gemenskap och helgelse. Alexis de Tocqueville, när han reste i det unga USA på 1830-talet, noterade att kristendomen fungerade som en sammanbindande kraft för personlig frihet och samhällsordning – något som än idag utmanar och inspirerar.

På denna Thanksgiving vill jag uppmuntra till tacksamhet för denna historia – för väckelserna som förnyat tro, för de modiga föregångarna som Jonathan Edwards, George Whitefield, John Wesley och Francis Asbury, och för den gemenskap och hopp som tron fortsatt ger trots tidens prövningar.

Vi kan minnas orden av Jonathan Edwards som påminde att den sanna religionen består i ett nytt hjärta och en ny ande, och ta med oss denna insikt in i en tid som behöver just förnyelse, tacksamhet och gemenskap som kan bära genom livet.

“Lova Herren min själ, minns allt det goda han gör” Psaltaren 103:2

Hösten 1993 firade vi Thanksgiving i Seattle, Washington. Vi var ett stort gäng från olika länder samlade och värden för måltiden, pastor Paul Zettersten, citerade hela Psaltaren 103 ur minnet som tacksägelse. Det var som stod tiden stilla. Bordet vackert dukat, rummet fyllt av värme. Huset fyllt av tacksamhet.

USA provocerar idag, det gör nog tacksamhet också. Det finns något med både USA och tacksamhet som kan kännas påklistrat. Och det är inte enkelt att alltid orka leva med tacksamhet och man kan verkligen ha dubbla känslor inför USA av idag. Ändå finns det något djupare att upptäcka i det. Kanske du varken firar eller uppmärksammar den här högtiden men jag vill i alla fall önska:

Happy Thanksgiving – må din dag bli fylld av värme och glädje. Och tacksamhet.

/Daniel

• Tacksamhet känner jag också för Medieombudsmannens konstaterande här att Hemmets vän brutit mot hedersregel i det medieetiska systemet. Det finns mycket i detta att resonera vidare om. Inte minst Hemmets väns agerande att sätta egen rubrik än den som de ålagts av Medieombudsmannen att publicera efter att ha blivit klandrade, och som man sedan tvingas ändra sig efter att Medieombudsmannen reagerat på tidningens felaktiga publicering. Kanske får jag orsak att återkomma till detta, vi får se.

• Första söndagen i advent ligger framför, årets största kyrkohelg i Sverige. Förhoppningsvis förkunnas evangeliet och inte hyckleri. För vår del ska vi tillsammans med några vänner ha hand om en gudstjänst i ett kapell här i Västmanland. Ikväll blir det både pumpapaj och sångövning.