För några år sen förstod jag att det fanns ett relativt stort antal pingstmissionärer som varit involverade i att förmedla privata adoptioner från sina länder hem till Sverige. Sveriges största tidning Dagens Nyheter har skrivit mycket om detta och om adoptioner i stort. Vi tog då ett beslut att vår del av detta behövde utredas. Var det så att missionärer gjort sig skyldiga till närmast trafficking eller vad handlade detta om? Utredningen drogs igång, seminarier hölls, arbetet rapporterades. Jag blev intervjuad av DN:s journalister som också gav ut boken Adoptionerna. Trots att det framkom en del frågetecken var det ändå gott att kunna se att utredningen kunde visa att ingen enda av missionärerna hade tjänat pengar på de adoptioner man förmedlade. Mycket av detta skedde under 1970-talet och några år före och efter. Utredningen var nödvändig, den gjorde ont i vissa delar men visade också på godhjärtade missionärer som försökt sitt bästa i de förhållanden man verkade.
Tomas Poletti Lundström och Markus Lundström har fått stöd av Vetenskapsrådet för att bedriva forskning under rubriken Frikyrkan och förintelsen. I detta läggs fokus på pingströrelsen och Lewi Pethrus. Två artiklar har publicerats i Aftonbladet Kultur om detta. I Dagens Nyheter skrev jag en debattartikel på kultursidan med förslag om en utredning. Oavsett utgång av den kommer den vara välgörande om man orkar ta in dess innehåll och resultat. Jag är en av dem som sett och ser upp till Lewi Pethrus som apostel och mycket mer. Samtidigt går det inte att vifta bort det som nu redan kommit fram, med hjälp av ryggmärgsreaktioner. Det enda raka nu är att bjuda in och reda ut. Jag tror inte jag har tagit emot knappt ett enda upprop till stöd för tidningen Dagen utan att man hänvisat till Lewi Pethrus. Han är Kristdemokraternas grundare och pingströrelsens förgrundsgestalt. Vi är många som lockats att ta Lewi Pethrus till vår sida i olika debatter och argumentationer. Då är det inte hederligt att nu inte vilja gå igenom eventuella kopplingar till antisemitiska och kanske rentav nazistiska tankegångar. Här behövs mycket ödmjukhet hos oss många och jag tror inte det duger att bara låta andra forska och gräva, man behöver också själv utreda. Lewi Pethrus har betytt så mycket för så många och samtidigt tagits till intäkt för så mycket, just därför behövs utredningen.
När det gäller anklagelserna mot mig har jag aldrig vänt mig emot att de skulle utredas. Vad jag vänt mig emot var att allt torgfördes innan dialog eller utredning, något som är så integritetskänsligt och berör så många och kommer att göra länge. Det drogs igång och inom timmar visste hundratals personer och media anklagelserna och jag var tvungen att göra något, skrev min text och avgick 5/10 2023. Mer än 200 artiklar skrevs om mig med anklagelser som sedan inte kunde styrkas och som jag heller inte är skyldig till. När sedan utredningsresultatet kom har man gjort vad man kunnat för att lägga locket på. Det borde ha varit tvärtom. Jag friades i utredningen men fälldes ändå långt före det av en för mig svårförståelig hårdhet och ovilja till samtal och försoning. Domen ligger i anklagelsen. Det fanns församlingar som ansåg att styrelsen för Pingst - fria församlingar i samverkans hantering av anklagelserna mot mig behövde utredas. Styrelsen ansåg inte att man själv behövde utredas och fick med sig rådslaget för Pingst på det.
Nu har jag gått med i nätverket Mannaminne och man förtvivlas av berättelser och den situation många män hamnar i som blir oskyldigt anklagade för sådant de inte gjort. Expressen har skrivit mycket om detta.
Om en utredning värd namnet sker får alla parter komma till tals och verkligt ansvar fördelas. Ingen ska dömas på förhand och resultatet används framåtsyftande och värnande om individer samtidigt som det motverkar förtal och ryktesspridning. I detta kan också försoning följa när så behövs.
Idag har jag sprungit en runda i Råbyskogen här i Västerås. Det hade regnat lite och på stigarna och spåret där jag lufsade runt finns en del rötter i dagen. Rötter blir duktigt hala när de blottlagda får regn på sig. Det gäller att veta vilka steg man tar, det är så lätt att halka på just synliga rötter. Rötter i livet har med vår förankring och vår historia att göra.
Under löpningen händer också det som behöver hända när sanningen hinner oss: Frustration och trötthet omvandlas till bön och i det kan också ny energi och nya tankar komma.
När jag var föreståndare för Pingst var det min vana att ägna en stund varje söndagskväll till förbön för pastorerna, jag har försökt fortsätta med det. Söndagskvällen är väl en slags utredning i sig. Veckan summeras, en ny ska komma, frustrationen behöver sin omvandling, energin återfås. En del rottrådar ligger blottade, andra dolda. Kanske du som läser den här texten inte har för vana att be. Om du skulle vilja testa är söndagskvällen ett bra tillfälle att börja be till Gud.
/Daniel
Natti
Mest ”rörelsen” i min kommentar! OBS jag avslutade vår prenumeration på Dagen 🤔 men personalen på alla plan var underbara människor! Särskilt musik och barnmaterial var proffsiga!